Av Kari Flaata Halling
Mot slutet av förra århundradet dök påskägget upp här i landet, och då först i kuststäderna i södra Norge, något som tyder på att seden kom med sjöfarten från länder längre söderut i Europa.
Påsken betydde förr i tiden slutet på 40 dagars fasta. Under fastan var kosten sparsam och enkel, och ägg skulle inte ätas under den perioden.
Ägget symboliserar det nya livet som kommer med vår och påsk, därför åt man förr mer ägg vid den här tiden. I takt med att dagarna blev längre och ljusare värpte hönsen flitigare, så att tillgången på ägg blev större. Även i våra dagar äter vi mer ägg kring påsktid än annars under året.
I Tyskland är det tradition att äta gröna ägg på skärtorsdagen. Där är det också vanligt att vänner ger varandra handmålade ägg i gåva. På många platser målas äggen i traditionella mönster, och i vissa byar har äggen gått i arv genom generationer.
|
Dekorerade ägg
Dekorerade ägg härstammar troligen från seden att ge bort ägg till påsk. Att dekorera ägg är en uråldrig tradition, men har ingen lång historia här i landet. Det äldsta exemplet på dekorerade ägg har hittats i en grav från år 300 e.Kr. Dessa ägg skulle bringa lycka och skydda mot onda andar.
Under medeltiden var ägg en symbol för Jesu uppståndelse och liv, och för det återkommande livet i naturen. Denna effekt förstärktes genom att måla äggen röda. Att måla påskägg var helt enkelt ett sätt att förstärka livskraften.
Traditionen att färga ägg kommer från Orienten och är särskilt utbredd i Öst- och Centraleuropa, där dekorering av ägg har utvecklats till en ren konstform. I Östeuropa har motiven ofta anknytning till den katolska kyrkan. I Ryssland utvecklades dekorerade ägg till att bli de mest fantastiska föremål av silver eller guld, smyckade med emalj och ädelstenar. Detta var under tsarregimens sista tid, och ägarna tillhörde den rika överklassen. De mest berömda påskäggen är Fabergéäggen. Peter Carl Fabergé var ryss, och år 1884 gjorde han ett påskägg åt den ryske tsaren. Ägget skulle vara en gåva till hans hustru i samband med påsken. Tsaren blev så begeistrad att han bestämde att Fabergé skulle göra ett sådant påskägg varje år.
Ungdomstraditioner
Det var tradition i många länder att flickor gav sin utvalde ett rött påskägg på påskafton. En sed som var ganska utbredd på Sør-Vestlandet var att giftermålsmogna unga kvinnor på påskdagens morgon tog med sig ett rått ägg till kyrkan. Ägget transporterades tryggt mellan den unga kvinnans bröst. När ungdomarna samlades efter kyrkan skulle äggen delas ut. Flickan skulle ge ägget till den pojke hon hade ett gott öga till, och var hon sen med att bestämma sig hände det att den unge mannen kom och tog för sig "direkt från fatet". Det kunde bli mycket munterhet av detta.
I städerna längs Sørlandskusten var "kamping" ett känt begrepp under dagarna strax före påsk. Unga pojkar gömde tre ägg på kroppen, och efter överenskommelse kunde en motståndare slå tre slag mot kroppen i hopp om att träffa äggen. Ägg som träffades tillhörde den som slog, men man kan ju undra vilket värde ett krossat ägg egentligen har? En variant var att två motståndare hade varsitt ägg i handen och slog dem mot varandra på särskilda sätt.
|
Påskharen
Under påsken fyller vi barnens påskägg till brädden med choklad, marsipan och annat gott. Extra roligt är det att gömma ägget, som barnet själv måste hitta. Vi säger gärna att det är påskharen som har gömt ägget.
Traditionen med påskharen är relativt ny i Norge, men den har djupa europeiska rötter. I England ger folk varandra påskharar i form av godis. I Nederländerna hängs färgade ägg upp i trädgårdens träd, och påskharen gömmer barnens påskägg.
Det sägs att påskharen är knuten till den keltiska gudinnan Astare, en gammal symbol för fruktbarhet. Från grekisk mytologi känner vi historien om Orion som svor att han skulle utrota alla djurarter. Särskilt fåglarna var utsatta för Orions vrede. En liten fågel som kallades Lepus gick till vårgudinnan Ostara (eller Eostre som hon också kallades) och bad om att få slippa vara fågel. Hon förvandlade fågeln till en hare. Lepus sörjde lite över att hon inte längre kunde lägga ägg. Gudinnan Ostara gav henne därför lov att lägga ägg en gång om året, det vill säga på våren eller i påsken. Det är också gudinnan Ostara som har fått äran att ha gett påsken sitt namn: engelska Easter eller tyska Oster. Påskharen Lepus allierade sig med en skorpion och tillsammans överlistade de Orion. Påskharen har fortsatt att lägga ägg - chokladägg.
Efter reformationen ville protestanter i Tyskland återuppta den katolska traditionen att äta färgade ägg till påsk. De ville inte återinföra fasteritualen som förbjöd katolikerna att äta ägg under fastan, men mycket tyder på att protestanterna använde den gamla sägnen om påskharen för att föra vidare traditionen med påskägg.
Påskens färg är gul
Till sist frågar vi: Varför är påskens färg gul? Svaret är sannolikt att solen, källan till allt liv, hade en central plats i de gamla naturreligionerna. Under påsken är solen fortfarande föremål för tillbedjan här i landet. Folk går på långa skidturer eller sitter mot stugväggen i påskfjällen för att få den efterlängtade brunfärgen i ansiktet. För övrigt symboliserar påskkycklingarna nytt liv och återfödelse, och de nyfödda kycklingarna associeras därför med den gula påskfärgen.
SÅ DEKORERAR DU ÄGG
|
Både vuxna och barn är intresserade av att dekorera ägg. Innan du börjar dekorera måste ägget tömmas på innehåll. Ägg som ska tömmas bör vara tempererade. Om du tycker att det är för tungt att blåsa ut innehållet finns det hjälpmedel i hobbybutiker. Innehållet i ägget kan användas till kakor, våfflor, äggröra med mera.
Det är klokt att fästa ägget medan du arbetar. Använd till exempel en piprensare. Böj den och stick in båda ändarna i hålet på ägget så får du ett bra handtag.
Till dekorationen används vanliga vattenfärger, akvarell- eller akrylfärger. Du kan också koka ägg i färgbad. Vid naturlig färgning får du fram dessa färger:
Lökskal: Ljusbrun
Kaffe: Mörkbrun
Rödbetor: Rödlila
Blåbär: Blålila
Spenat: Grön
Gurkmeja: Gul